Microrecension: "Gemini Rue"


Ibland så snubblar man över någonting och ofta är "detta något" antingen djuravföring eller sina egna fötter.
Men under legendariska, om såväl sällsynta, tidpunkter snubblar man över en femhundring eller en tappad trisslott med storvinsten. "Gemeni Rue" är inget av dessa två tillfällen men någonting däremellan, varken för kallt elle för varmt.
   Spelaren ikläder sig rollen som två protagonister och dessa två råkar även vara bröder. Den ena, och till synes, äldre av de två är en avdankad, före detta lönnmördare och "Delta-6", som brodern kallas för, är... tja spelaren har ingen aning om vad han är och det är det som är poängen. Spelet går nämligen ut på att Azriel skall finna Delta-6 som sitter fast på någon sorts futuristiskanläggning där personalen har en grym försmak för att radera minnet på sina "patienter".
   Det som får Gemeni Rue att sticka ut är att detta click and play's sci fi miljöer målas upp så pass pixligt att man nätt och jämt kan utgöra konturerna av ett ansikte och inte alls när det kommer till detaljerade lemmar som fingrar. Detta till trots skapar grafiken halva upplevelsen då spelaren själv, tillsammans med den djupa dock något korta storyn, bygger upp spelvärlden med sin fantasi. Röstskådespelet är kanske inget att hurra för men det väger ändrå tyngre än Kristen stewarts (fantastiska) arsenal av ansiktsuttryck under Twilight filmerna.
   Vad kostar då detta spektakel utspottat av det relativt okända "Wadjet Eye Games", jo 68 pix och det är det väl värt!

Mys i höstmörkret?, ABSOLUT!

Gameplay: http://www.youtube.com/watch?v=foZp9ToBewA

Lucas Varo

Inga kommentarer: